24 sätt att minska matsvinnet

Förra året samlades det in över 66 ton matavfall från våra hushåll. Har du koll på vad du lägger i den bruna påsen? Här hittar du tips på hur du kan bidra till att minska matsvinnet.

Boende

De flesta av er som bor hos oss kan lämna era matrester precis utanför sina bostäder. Istället för att eldas upp tillsammans med övriga hushållssopor så omvandlas det insamlade matavfallet till biogas, och när årsstatistiken kommer in så är vi glada att kunna se att så många av våra boende tar möjligheten att göra skillnad för miljön i sin vardag!

2019 samlade ni in 66.512 kilo matavfall. Siffran är något lägre än året innan. Vi hoppas att det betyder att vi alla blivit bättre på att minska matsvinnet och vill uppmuntra dig att fortsätta den utvecklingen genom att dela med oss av några tips om matsvinn från Livsmedelsverket här nedan.

Ps. Kom ihåg att inte lägga plastpåsar i behållaren för matavfall. Bruna papperspåsar finns att hämta i ditt miljörum, barnvagnsrum eller i receptionen på vårt kontor. Ds.

Förvaring

  1. Ät upp maten i tid – håll koll på maten i kylskåp och frys, även det som står längst in.
  2. Förvara maten rätt: Sätt in kylvaror, som färskt kött, fisk och mejerivaror, i kylen så fort som möjligt, då håller maten längre och risken för att sjukdomsframkallande bakterier förökar sig till ohälsosamma nivåer minskar. Bra kylskåpstemperatur är + 4 °C.
  3. Låt inte kylvaror stå framme i rumstemperatur eller sommarvärme längre än två timmar.
  4. Undvik att förvara mat i direkt solljus.
  5. De flesta grönsaker och frukter håller längre om de förvaras i kylskåp.
  6. Frys in mat som du vill spara länge, bra frystemperatur är -18 °C.
  7. Släng inte mat bara för att den passerat bäst före-datum – ofta håller den mycket längre. Titta, lukta och smaka först och våga lita på dina sinnen. Mat som förvaras enligt anvisningarna blir inte farlig för att datumet passeras. För riskgrupper som gravida, personer med nedsatt immunförsvar eller äldre gäller rådet att följa de särskilda kostråden som finns för dessa grupper.
  8. Ta hand om rester – gör en plockmåltid, använd dem i en ny maträtt eller frys in.

Planera mera

Här är några enkla åtgärder som kan hjälpa dig att minska svinnet genom bra planering

9. Innan du handlar – titta igenom vad som finns hemma och vad som saknas. Utse en frysfredag varje månad då du går igenom vad som finns i frysen och planerar för vad du kan äta upp under de kommande veckorna. Märk maten med datum och innehåll när du fryser in den.

10. Köp inte mer än vad du tror att du gör av med innan det blir dåligt. Det gäller särskilt frukt och grönsaker som snabbt förstörs – köp hellre lite men ofta.

11. Köp mat med kort datum! Om du vet att du ska äta maten inom en snar framtid kan du göra en insats för miljön genom att köpa mat med kort tid kvar till bäst-före-dag. Även frukt och grönsaker som börjar bli lite skrumpna eller fläckiga går bra att använda

12. Om du köper storförpackningar – dela upp i mindre förpackningar och frys in det som inte går åt de närmaste dagarna.

13. Ha koll på maten i kylskåpet och frys in mat som börjar bli gammal, om den inte kan ätas upp direkt. Många livsmedel, till exempel mjölk, grädde, ost, smörgåsskinka och matrester, går bra att frysa.

14. När du lagar mat – tänk efter hur mycket du ska äta den aktuella måltiden, om du vill ha rester till ett senare tillfälle och anpassa mängden utifrån det. Eller gör storkok och frys in, gärna i portionsförpackningar.

Ta hand om rester

Mycket av den mat som slängs är just rester. Se resterna som en bonus! Överbliven mat kan bli en perfekt matlåda eller en helt ny maträtt. Här är några råd om hur du tar hand om dina rester.

15. Lägg inte upp för mycket mat på tallriken, ta hellre om. Resterna som blir kvar i serveringskärlen kan användas på tusen olika sätt. Risotto, wok och pyttipanna är bara några exempel på klassisk restmat. På webben och i kokböcker finns många fler recept.

16. Sätt in matrester i kylen så snart som möjligt. Om maten står framme i rumstemperatur mer än ett par timmar kan bakterier hinna växa till. Större mängder kan delas upp i mindre behållare så att de svalnar snabbare, eller kylas i vattenbad eller utomhus, om det är kallt. Frys in rester som inte kommer att ätas upp inom de närmaste dagarna.

17. Det finns ingen magisk gräns för hur länge rester håller – om de har stått i kylskåp går de bra att äta så länge de luktar och smakar bra och inte har möglat.

18. För personer som är känsliga för bakterien listeria, det vill säga äldre, personer med nedsatt immunförsvar och gravida, finns särskilda råd som gäller hållbarhet och vissa livsmedel.

 

Enkla tips

19. Även små mängder mat, som pasta och ris, är värt att frysa in. Lägg i en burk eller plastpåse och fyll på med mer efter hand.

20. Tråkiga ostkanter kan rivas och frysas in och användas till gratäng, paj eller pizza.

21. Gör en plockmåltid av många små rester.

22. Använd rester till en omelett – det mesta funkar, till exempel kokt potatis, pasta eller ris, överblivet kött, smörgåsmat som börjar bli gammal och skrumpna grönsaker.

23. Skrumpna grönsaker, som paprika, morötter, broccoli, går utmärkt att ha i köttfärssås, gryta, gratäng, paj eller soppa.

24. Gör en fruktsallad av frukt som börjar bli gammal eller frys in frukten och använd till smoothie.

Tips nr 7 – bäst före, men bra efter. Följ oss på Instagram så håller vi dig påmind och inspirerad att fortsätta minska matsvinnet!

Hittade du den information du letade efter?

Tack för ditt svar!

Vi hjälper dig!

Hittade du information du sökte?

  • Ange din E-postadress om du vill att vi ska svara på ditt meddelande.