Så arbetar vi med trygghetskameror

Trygghet är en viktig del av att trivas i sitt hem och närområde. På John Mattson använder vi i vissa fall trygghetskameror som en kompletterande åtgärd när andra metoder inte har räckt till för att lösa en pågående situation. Målet är alltid att bidra till en trygg och trivsam boendemiljö för alla.

När används trygghetskameror?

Innan vi beslutar att installera trygghetskameror gör vi alltid en noggrann bedömning. Kamerabevakning blir aktuellt först när det finns ett dokumenterat behov – till exempel vid upprepade störningar, skadegörelse eller annan otrygghet – och när andra åtgärder som förbättrad belysning, förstärkta dörrar med mera inte haft tillräcklig effekt.

Vi gör också en intresseavvägning där den personliga integriteten vägs mot behovet av bevakning. En trygghetskamera får endast sättas upp om syftet väger tyngre än intrånget i den personliga integriteten.

Var kan kameror placeras?

Enligt gällande lagstiftning behövs inget tillstånd för kamerabevakning i utrymmen som inte är öppna för allmänheten. Det kan handla om gemensamma utrymmen i flerbostadshus som trapphus, tvättstugor, cykelrum, återvinningsrum, soprum, källare eller garage.

Hur hanteras det inspelade materialet?

Endast ett fåtal behöriga medarbetare på John Mattson – till exempel ansvariga förvaltare – har tillgång till det inspelade materialet. All hantering sker i enlighet med Kamerabevakningslagen och Dataskyddsförordningen (GDPR). Materialet får endast användas i syfte att hantera den aktuella problematiken och omfattas av strikt sekretess.

Polis eller åklagarmyndighet kan begära att få ta del av materialet vid behov, men endast i särskilda fall och under sekretess.

Hur länge sparas materialet?

Materialet lagras endast under den tid som är absolut nödvändig, vanligtvis upp till en månad. Därefter raderas det automatiskt. Behovet av varje kamera ses regelbundet över och vi tar bort bevakning som inte längre är motiverad.

Rätt till tillgång enligt artikel 15 GDPR

En individ har rätt att få bekräftelse på om personuppgifter om hen behandlas, och i så fall få tillgång till:

• Själva personuppgifterna (t.ex. bild eller ljud där personen kan identifieras)
• Information om behandlingen, såsom:
  • Ändamål med behandlingen
  • Kategorier av mottagare
  • Lagringstid
  • Rättigheter (rättelse, radering, invändning)
  • Klagomöjlighet till tillsynsmyndighet

Vad räknas som personuppgifter i inspelat material?

Bild- och ljudupptagningar där en person kan identifieras räknas som personuppgifter. Det gäller även om identifieringen sker indirekt, t.ex. via röst, utseende eller kontext

Tillgång till inspelat material – vad gäller?

• Personen har inte automatiskt rätt att få ut själva inspelningen.
• Det kan räcka med en begriplig sammanställning av de personuppgifter som förekommer i materialet.
• Om det finns andra personer i materialet, måste deras rättigheter och friheter vägas in. Det innebär att materialet kan behöva maskeras, redigeras eller nekas helt eller delvis om det skulle inkräkta på deras integritet

Hur ska begäran hanteras?

• Begäran kan göras muntligt eller skriftligt, men skriftligt rekommenderas av bevisskäl.
• Den personuppgiftsansvarige (t.ex. arbetsgivaren) måste svara inom en månad, med möjlighet till förlängning vid komplexa ärenden.
• Om begäran är elektronisk, ska svaret ges elektroniskt om inte annat begärs

Undantag och begränsningar

• Rätten till tillgång får inte inverka menligt på andra personers rättigheter och friheter (artikel 15.4).
• Det innebär att en begäran kan avslås eller begränsas om det finns risk för att andra personers integritet kränks

Har du frågor eller synpunkter? Läs mer om hur John Mattson hanterar personuppgifter i vår integritetspolicy eller kontakta vår dataskyddsansvariga på [email protected]